Dagen innan nyår åkte jag Herman och hans två kompisar Linus & Johan upp till Vemdalen och Elias! Han och hans "roomie" bor i helt själva en asstor villa för typ 11 pers. På nyårsafton åkte vi skidor på dagen vilket var jättekallt. På kvällen åt vi tacos och någon form av misslyckad men god efterätt, sen hemmafest. Sjuk kul och hypead fest, man hörde musiken långt innan man kommit fram, det var lampor, discokulor, beer-pong-bord, DJ och lite allt möjligt smått och gott. Inga chips men en skål med cigg ist? Haha det var kul.

Så nyårsfin va jag, men inte så blek det är ljuset!! Fast jo jag jag är blek.

Jappjapp. Skolan började den 11 igen och då var det back to reality. Allt somm allt har mitt lov varit bra, det har varit väldigt skönt att ha Herman (läs: Chauffören) (Skoja:/) hemma. Jag tror inte det är bra för ett förhållande att vara ifrån varandra i 3 månader, det är verkligen jättelänge? Jag har skrattat mycket mycket bra så i det stora hela är jag väldigt nöjd med mitt sista jullov! Men ska jag vara helt ärlig, vilket jag är här, så har jag också varit ganska nere. Ett ord som cirkulerat runt en del i mitt huvud är ettt av mina mest hatade ord; exkluderad. Jag tycker det är jättejobbigt att känna mig utanför, det tycker nog dom flesta. Det var länge sen jag kände den känslan men nu har den varit väldigt närvarande, jag vet inte hur många gånger jag varit inne på sociala medier det här lovet bara för att bli besviken och ledsen. Det suger att inte veta varför man inte får vara med, vad man har gjort fel.