22.21 |
Work (free) work (elf)
Emelie
Heizsveiz! Min sommar går möe ut på att jobba, men också vara en del ledig faktiskt! Det är så att liite mer än halva mina veckor (4 dayz) hänger jag i Wadköping på Jeremiabageria, och resten är jag ledig! Men ändå jobbar jag typ som 75% tack vare många helger (praise handelsavtalet). På mina tre free elf dagar händer det faktiskt lite skoj ibland, som i tisdags då jag först sushade och kubbade med dom här:
Sen åkte vi hem till dorran och spelade kort & med andra ord til klockan 1. Myzit.
Eller som igår när jag tog en tripp till Nora med dom här:
Där vi åt glass och spelade minigolf på en kass minigolfbana.
Men idag var det back to work work work work work work där dom ser mig göra dirt dirt dirt dirt dirt dirt.
22.04 |
ÄNTLIGEN
HEJ PÅ ER! Very long time no see. Jag har gjort så mycket, JAG HAR JU FÖR FANKEN TAGIT STUDENTEN!! Det är så sjuuukt att skriva, det är ju en sak som alla andra gjort men som jag ska ha framför mig? Och nu är det bakom mig? Jag vill bara göra om det, helst en gång varje vecka. Men lite mer om studentis en annan gång, så länge får ni this happy pic:
:*
Framtiden nudå? VAD SKA HÄNDA EMELAJ?! Jag vet inte riktigt och det är så skönt! De senaste två åren har jag varit så extremt trött på skolan, extremt trött på ångest och framförallt prestationsångest. Jag har tagit lite för lätt på att jag har haft det lätt för mig i skolan. Varje år har jag lagt upp en plan för mina betyg, vad jag minst nöjer mig med och sen är det lite som att jag kastat mig ut för ett stup och litat blint på att jag själv tar emot mig. Haha så sjuk grej egentligen, att varje gång jag panikat över uppgifter så har jag haft ett "lugn" i att jag vet att jag kommer klara det, eller ett lugn som hetsigt sagt "Du kommer klara det perfekt din lilla råtta". För att vara perfektionist sprider ju bara lite mer härlighet över det hela. MEN lite planering och höga anspråk på betyg tar mycket på psyket alltså. Sen vill man hinna med så mycket mer, ha kul typ? Jag kan nog inte förklara med ord hur jävla stolt jag egentligen är över mig själv, verkligen. Hur man hållt på. Detta läsår har jag jobbat, tagit körkort, tränat, knappt sagt nej till en enda fest, varit i Thailand tre veckor och spontanat till sälen samtidigt som jag pluggat sönder många sista sekundare och fått höga betyg! Jag är amazing. Alltså bara det är med att jobba, festa och plugga är en klurig ekvation att få ihop. Att sedan vara tidsoptimist och vilja få höga betyg, stackars psykis</3. Men jag är NÖJD. Lättnaden som infaller sig med att tänka den tanken.. Det var verkligen allt jag ville när jag började gymnasiet. Och jag är inte bara nöjd över mina betyg, utan med hela min skolgång. Jag är nöjd över alla de fantastiska människor jag fått lära känna, med den föreningen jag fått äran att vara med i, med de 3 krampenvinsterna jag har i bagaget, med valet av internationella relationer som inriktining i trean, med alpenresan där jag hittade min finafina pojkvän, med alla fester, med dom sista två månaderna som jag för alltid kommer komma ihåg som KUL, med min student. Jag vill bara pussa på 15-åriga mig för att hon valde samhällsvetenskapliga linjen på Karolinska Läroverket, tack för det.